Brunakärr koloniträdgård i Helsingfors grundades år 1918. Koloniträdgården är Helsingfors äldsta, och den äldsta i Finland som är på sin ursprungliga plats.

Brunakärr koloniträdgård är, liksom stadens alla nio koloniträdgårdar, i generalplanen från år 2002 betecknad som värdefullt område i kulturhistoriskt och byggnadskonstnärligt hänseende och med tanke på landskapskulturen. Helsingfors stad äger området och hyr det till Brunakärr koloniträdgårdsförening rf. (grundad år 1959); hyreskontraktet är i kraft  till år 2026. På området finns i dag 115 lotter och stugor, varav en är museistuga. Lotternas storlek varierar mellan 135 m² och 680 m², medelstorleken är ca 340 m². Stugägarna, dvs. föreningens medlemmar, hyr sin lott av föreningen som administrerar området. Föreningens språk är svenska.

Koloniträdgårdsidén kom från Tyskland via Danmark och Sverige i början av 1900-talet. Koloniträdgårdarna hade från början en stor social betydelse i den växande staden genom att de erbjöd mindre bemedlade familjer en möjlighet till fritid och trädgårdsodling. Speciellt under krig och ofärdsår var koloniträdgårdarna av stor betydelse för mathushållningen. Tre föreningar i Helsingfors grundade Brunakärr koloniträdgård: Svenska kvinnoförbundet, Helsingfors Marthaförening och Ungdomsförbundet Fylgia på av staden anvisad plats i Grejus, i Lill-Hoplax by i dåvarande Helsinge socken. De första åren var svåra. Området, som till största delen var mossig kärrmark, måste grävas upp och rensas, diken måste grävas, matjorden förbättras. Det var ont om allt; gödsel, utsäde, frön. Vintrarna kalla, översvämningar vanliga. Men kolonisternas motivation och sammanhållning var stark, och mycket snart började man få  goda skördar.

Redan år 1918 kunde man åka med Haga spårvagn från stadens centrum till koloniträdgården. Området är numera avgränsat av stadens bussdepå, centralparken, Brunakärrs bostadsområde och kontorshusen invid den livligt trafikerade Mannerheimvägen.

Brunakärr koloniträdgård har bevarat sin ursprungliga karaktär med sina små stugor och odlingslotter av varierande storlek, även om området har förminskats på grund av stadens behov.  Den av trädgårdsarkitekt Birger Schalin år 1918 uppgjorda områdesplanen, med rektangulära kvarter indelade i rektangulära lotter, är fortfarande till största delen gällande. Stugorna är placerade från gångvägen sett i bakre kanten av lotterna, så att trädgården öppnar sig mot gångvägen och de förbipasserandes blickar. De flesta hyddorna eller stugorna är byggda före år 1950 i enlighet med fem ursprungliga typritningar utformade av arkitekt Runar Finnilä, många stugor är dock förstorade på olika sätt under årens lopp. Staden reglerar byggandet på området samt lotternas användning och skötsel med regler och förordningar, som kompletteras av föreningens egna regler.

På de flesta lotterna kan man se åtminstone delar av den ursprungliga, av trädgårdsplanerare och -konsulent Elisabeth Koch uppgjorda rätlinjiga dispositionsplanen. Från den gemensamma gången leder en rak gång, kantad av blomrabatter, fram till stugan, invid stugan finns en av buskar och träd skyddad uteplats. Man har frångått den gamla rutindelningen bara när det gäller nybyggen. På många lotter odlas fortfarande grönsaker och rotfrukter, även om mångåriga blommor, dvs. perenner, sommarblommor och gräsmattor har tagit över utrymme på lotterna. Största delen av växtligheten är typisk för medlet av 1900-talet, men ännu äldre, traditionella arter finns överallt. Till de mest värdefulla hör till exempel de ursprungliga äppelträden, av vilka många fortfarande är i gott skick och bär frukt.
                     
Brunakärr koloniträdgård lever fortfarande, efter hundra år, ett aktivt liv och erbjuder sina stugägare och deras familjer trädgårdsarbete, avkoppling och social samvaro. För allmänheten ger koloniträdgården en möjlighet till att njuta av ett unikt och idylliskt parkområde nästan i centrum av staden. Man kan promenera fritt på vägarna och de allmänna områdena när huvudporten vid Naguvägen är öppen.

www.brunakarr.fi
Sigbritt Backman, 2018: Stugor, täppor och kolonister i 100 år. Brunakärr koloniträdgård 1918-2018
Brunakärr koloniträdgård, 2015: Brunakärr koloniträdgård. Inventering och plan.
Eklund Bengt ,1998: Brunakärr koloniträdgård 1918-1998
Koch Elisabeth, 1968: Brunakärr koloniträdgård 1918-1968
Lundén Ossian, 1928: Brunakärr koloniträdgård 1918-1928