Tunturihapro

Kasvaa pieninä tiiviinäinä tuppaina. Kukkavarret 20 cm korkeat, kukinto muistuttaa pientä hevonhierakkaa. Lehtiä voi käyttää ruokien maustamiseen ja salaateissa (tuoreena/kuivattuna); sisältää oksaalihappoa, mutta vain alle puolet raparperin määrästä (MTT:n tutkimuksesta Luonnosta teolliseen tuotantoon -hanke: turvallinen päiväannos 70 kg henkilölle: 1 litra/50 g tuoretta tai 0,75 dl/5 g kuivattua kasvia). Lehdet ruusukkeena, yleensä varsi lehdetön tai 1 varsilehti. Tuulipölytteinen. Saamelaiset ovat käyttäneet haproa poronmaidon juoksettajana, suolan asemesta sekä maustaneet kalaa. Erityisen tärkeä se ollut keväisin C-vitamiinipitoisten lehtien takia. Kukkiva hapro värjää villan sammalenvihreäksi / teräksenharmaaksi. Nyky kotipuutarhuri voisi ajatella käyttävänsä haproa viinisuolaheinän tapaan.

Fröodling:

Fjällsyra (Oxyria digyna) tog jag in i trädgården medan jag studerade perma kultur vid Novia. Jag hade en tanke om att skapa ett område i trädgården med ätliga, mer ovanliga växter. Bladen är syrliga och fjällsyran är ettårig. Det första året fick jag väldigt lite frö och tänkte att ”åh nej, nu gick den förlorad”. Icke. Något enstaka frö grodde nästa år och jag tänkte ”jag måste låta den stå kvar så att jag får lite fler av den”. Vilket betyder att nu har jag fjällsyra överallt! Det lönar sig alltså att hålla koll på den i augusti och ta in fröet när vingarna ljusnar och det börjar lossna. Skörda frö genom att repa av fröställingarna en vindstilla dag om det går – de är lätta och blåser iväg direkt. De runda, syrliga bladen innehåller oxal-
syra (ungefär hälften så mycket som motsvarande mängd rabarber). De kan användas i sallad, men
också kokas till olika maträtter. I samisk tradition gör man bl.a. en gröt av den, som kallas juopmu på
nordsamiska (vilket också är ett namn på ängssyra på samiska, den kan också användas till rätten). Maatiainen 4/2025 Maria Svens.